Historia

Hägerstad kyrka

Landskapet kring de stora sjöarna i Kinda befolkades tidigt, redan för ca 5000 år sedan, vilket biologiska och arkeologiska fynd vittnar om. Det ursprungliga namnet på orten är Forsa och omnämns för första gången år 1386 som “Remaforsen”. Namnet kommer av den fors mellan sjöarna Järnlunden och Åsunden där man fiskade. Ordet rem har bl a betydelsen “spjäla, stång” eller “spjälverk” och syftar på den anordning som användes för att fånga vandringsfisk i forsen. I området hölls häradets ting och vid “Remaforsen” stod galgen, placerad väl synlig från Kalmarvägen.

En av de äldsta färdvägarna söderifrån, in i centrala Östergötland, gick längs Emåns, Silveråns och Stångåns vattensystem och parallellt växte Kalmarvägen fram. Vid Rimforsa blev vattenvägen till en smal passage och en broförbindelse för landsvägen. Därmed var platsen en nyckelpunkt i landskapets försvar. Förskansningar byggdes på båda sidor om strömmen för att hindra danskarna och kanske Nils Dacke från att ta sig norrut.

I mitten av 1600-talet fick Rimforsa Gästgivargård. Här intog kung Karl XI sin middag den 14 oktober år 1673 under en resa norrut. Gästgiveriet var i bruk som skjutshåll fram till 1926 och den tillhörande jorden brukades fram till 1949. Traktörsverksamheten fortgick till år 1970. Därefter har “Gästis” varit café tills även den verksamheten upphörde på 90-talet. Men byggnaderna står kvar och fungerar idag som central för kommunens hemtjänst.

Rimforsa kom att bli den största byn i Kinda härad. Den äldsta kända kartan är från 1689 och omfattar fem gårdar. Byns åkermark uppgick till ca 60 tunnland. År 1787 genomfördes storskifte på begäran av greve Melcher Falkenberg, Brokind, som ägde Schedevi slott med underliggande hemman. Laga skifte genomfördes 1859-64.

På 1870-talet byggdes Kinda kanal och på den drog last- och timmerbåtar förbi Rimforsa. Och så i början av 1900-talet kom järnvägen. Östra Centralbanan blev färdig för invigning år 1902 och Rimforsa blev därmed ett sakta växande stationssamhälle.

 

Tjärstad kyrka

Nuvarande kyrkas föregångare var en rundkyrka som uppfördes under senare delen av 1100-talet. Utseendemässigt liknade den rundkyrkan i Vårdsbergs socken som till en del är bevarad i Vårdsbergs nuvarande kyrka. Ovanpå rundhuset fanns ett trätorn. Norr om kyrkan stod en klockstapel. 1733 byggdes korsarmar till eftersom kyrkan var liten och bygdens befolkning växte.

 

Nuvarande kyrka uppfördes 1775–1778 samtidigt som rundkyrkan revs. Den är en salkyrka med öst-västlig orientering uppförd avsten och tegel. I öster finns ett rakt avslutat kor med samma bredd som övriga kyrkan. I en utbyggnad vid norra sidan finnssakristian. Innertaket är täckt med ett tunnvalv av trä. 1794–1795 byggde man till ett kyrktorn vid västra sidan. Samtidigt revs västra gaveln och kyrkan förlängdes cirka fyra meter åt väster. Tornet fanns med i de ursprungliga ritningarna. 1898 genomfördes en omfattande renovering då innertakets tunnvalv kläddes med pärlspontpanel och de slutna kyrkbänkarna ersattes med nuvarande öppna bänkar. Golvet i koret lades om och gamla gravhällar togs bort. Väggarna dekorerades med språkband innehållande bibelcitat. Vid påföljande restaurering 1930 avlägsnades en del av tilläggen från 1898 års renovering. Vid renoveringen 1972–1973 togs pärlspontpanelen ned och det ursprungliga brädtaket frilades. Samtidigt avlägsnades kvarvarande väggmålningar.

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>